Varje år drabbas patienter av vårdskador, alltså skador och negativa följder av vården som hade kunnat undvikas. Många patienter råkar också ut för dåligt bemötande. Här är sådant du kan göra om du drabbas.
I Sverige utgår man ofta från att vårdskador och brister i vården beror på systemfel eller en kedja av händelser, i stället för att utpeka någon enstaka syndabock. Det är viktigt att vården uppmärksammar fel och brister för att kunna göra de förbättringar som krävs för att det inte ska hända igen.
Om du tycker att du har fått fel vård eller fel bedömning ska du i första hand prata med vårdpersonalen direkt. Många sjukhus har också patientombudsmän som du kan vända dig till för att klaga eller få svar på frågor.
Om den dialogen inte fungerar kan du vända dig till patientnämnden i landstinget eller kommunen. Patientnämnden är en fristående instans som ska ge information till patienten vad de kan göra om de drabbats av fel, främja kontakter mellan vårdgivare och patienter och rapportera fel och avvikelser som är av betydelse för vårdgivaren. Varje landsting och kommun är skyldiga att ha patientnämnder.
Det som räknas som vårdskador är negativa följder av vård som hade kunnat undvikas. Det vanligaste är skador vid operationer, framför allt på inre organ. Infektioner vid vård är också vanliga, till exempel infektioner i operationssår, urinvägsinfektion och lunginflammation. Trycksår efter operationer är också vanligt förekommande.
De allra flesta vårdskador är lindriga och snabbt övergående. Ibland drabbas dock patienten långt värre, med bestående men eller till och med döden.
För att vården ska kunna förbättras är det viktigt att den lär sig av sina misstag. Genom att ha statistik över både positiva och negativa följder av vården och genom att sätta in detta i ett sammanhang går det att se vad som är rätt att göra och vad som är fel.
Tidigare tog HSAN emot patientklagomål. Från 1 januari 2011 har Socialstyrelsen tagit över HSAN:s uppgifter.
Från och med 1 januari 2011 tar Socialstyrelsen emot anmälningar från patienter som upplever att de har utsatts för fel. Med den nya lagen behöver man som patient inte peka ut någon specifik person utan det räcker med att anmäla en händelse.
Precis som tidigare ska man i första hand vända sig till vårdgivaren och i andra hand till patientnämnden på sjukhuset eller i landstinget med klagomål.
Till skillnad från HSAN kommer Socialstyrelsen att utreda organisationen snarare än enskilda personer. Tanken är att utredningarna ska leda till att upptäcka och åtgärda brister. De ska också leda till att liknande fel ska kunna förebyggas även på andra sjukhus och kliniker.
Om du har drabbats av en vårdskada kan du ha rätt till ersättning från den så kallade patientförsäkringen. 2009 anmäldes 10 100 skador till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Ungefär 44 % fick ersättning. För att få ersättning för skadan inte vara för liten. Det går inte att få ersättning för komplikationer eller för skador som är naturliga följder av sjukdomen. Däremot kan man få ersättning för försenad eller utebliven diagnos och för felaktigt utförda behandlingar.
De som arbetar i vården måste rapportera fel och misstag. Det görs genom avvikelserapportering inom organisationen och så kallade Lex Maria- och Lex Sarah-anmälningar till Socialstyrelsen.
Varje vårdgivare måste ha ett system för avvikelserapportering. På ett systematiskt sätt ska personal kunna anmäla fel, brister och risk för fel och brister. Rapporterna ska kunna ligga till grund för förbättringar så att felen kan undvikas i fortsättningen.
Om patienter fått eller riskerat att få en allvarlig skada måste vårdgivarna göra en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kan utifrån anmälan ställa krav och utforma riktlinjer så att händelserna inte inträffar igen.
Om det är brister i omvårdnad av patienter, alltså vanvård eller övergrepp i äldreomsorg, omsorg av personer med funktionsnedsättning eller av personer som för stöd enligt LSS måste Lex Sarah-anmälningar göras till Socialstyrelsen.
Vård innebär alltid risker. Det går inte att undvika alla skador eller felaktigheter i vården. Många problem och följder beror på sjukdomen i sig och går inte att undvika helt och hållet. En del riktigt svåra sjukdomar kräver behandlingar som ger tuffa biverkningar som inte går att undvika och en del sjukdomar går helt enkelt inte att bli frisk ifrån. Det är viktigt att tänka på i mötet med vården.
Det du dock alltid ska kräva är att du får information och besked om vad som händer, vad din sjukdom innebär och vad du har att vänta dig på ett sätt så att du förstår vad de säger. Det är viktigt att du får möjlighet att ta in det som sägs och ställa frågor.
Socialstyrelsens definition av vårdskada:
Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konse- kvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet.
Socialstyrelsen tar emot anmälningar om du tycker att du har utsatts för fel i vården.
Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, patientförsäkringen, kan ersätta dig om du har drabbats av en vårdskada inom offentlig sjuk- eller tandvård.
Lex Maria uppkom när fyra patienter 1936 avled på Maria sjukhus i Stockholm när de injicerades med desinfektionsmedel istället för bedövningsmedel.
Lex Sarah är uppkallad efter undersköterskan Sarah Wägnert som berättade om omfattande vanvård av äldre hos hennes dåvarande arbetsgivare Polhemsgården i Solna. Hon blev hedersdoktor i Västerås den 23 april 2010.