OmVård - Jämför svensk vård

Storbritannien: Kvaliteten styr ersättningen till vården

VÅRD I VÄRLDEN


2009-10-27 14:34

I Storbritannien kan man som patient välja vårdgivare utifrån tillgänglig information om den medicinska kvaliteten eller andra patienters upplevelser av kvalitet och bemötande på en vårdcentral. Detta är möjligt genom ett program för öppna kvalitetsjämförelser.

I Storbritannien finns sedan 2004 ett system där en stor del av den ersättning primärvården får baseras på den kvalitet de erbjuder sina patienter. Kvaliteten mäts genom ett antal så kallade indikatorer, både medicinska indikatorer (som täcker ett antal folksjukdomar som diabetes, kol, stroke och hjärtsvikt) och indikatorer som handlar om hur nöjda patienterna är, hur tillgänglig patienterna upplever vården och hur väl vårdcentralens organisation fungerar. De medicinska indikatorerna mäter huvudsakligen processer, alltså om åtgärder vidtagits och endast i mindre utsträckning resultatet av behandlingen.

Utökade valmöjligheter

Parallellt med programmet för kvalitetsjämförelser har de brittiska patienternas möjligheter att välja vårdgivare utökats väsentligt.  National Health Services (NHS), som ansvarar för den brittiska sjukvården, redovisar på en webbsida enskilda mottagningars kvalitetsresultat och man kan även se genomsnittliga poängresultatet både för det sjukvårdsområde man bor inom och på nationell nivå. Det innebär att man som patient kan göra informerade val mellan vårdcentraler på basis av exempelvis den medicinska kvaliteten eller andra patienters upplevelser av kvalitet och bemötande. Som patient kan man alltså välja vårdcentral utifrån de aspekter som man själv värderar högst.

Nästan alla vårdenheter deltar

Det är frivilligt för primärvårdsenheterna att delta i det brittiska programmet för kvalitetsjämförelser, men nästan hundra procent av enheterna i Storbritannien deltar. Praktiskt fungerar programmet som så att information om kvaliteten hämtas automatiskt från vårdmottagningarnas journalföring. Kvaliteten i den brittiska primärvården har generellt höjts sedan slutet av 1990-talet och utvärderingar pekar på att den rent medicinska kvaliteten har höjts ännu mer inom ramen för kvalitetsprogrammet. Senast redovisade resultat gäller 2007-2008 och där varierar antalet uppnådda poäng i de olika kvalitetsområdena mellan 93 och 97 procent.

Bättre förebyggande vård

Flera av de kliniska indikatorerna handlar också om förebyggande åtgärder. För hjärt- och kärlsjukdom finns till exempel indikatorer för andelen patienter på mottagningen som fått livsstilsråd om fysisk aktivitet, rökavvänjning, säker alkoholkonsumtion och en hälsosam kost, andelen patienter som fått influensavaccin och andelen patienter vars kolesterol och blodtryck mätts under de senaste femton månaderna. Det är fortfarande tidigt att säkert konstatera vilka effekter programmet haft på den förebyggande vården, men det faktum att majoriteten av mottagningarna i Storbritannien fått så pass höga poäng de första åren tyder på att de åtgärder som ingår i programmet blir alltmer rutinmässiga. Det går inte att klart tolka vilka effekter programmet haft för hälsoskillnader. Viss forskning tyder på att programmet har minskat skillnader mellan mindre och mer socialt utsatta områden, men det har egentligen inte varit programmets ursprungliga syfte - de positiva effekter som man sett har snarare varit ytterligare en fördel för programmet.

Patientupplevelse med i nya indikatorer

Det finns olika åsikter om kvalitetsförbättringarna är tillräckliga i relation till kostnaderna för programmet. Vad som ändå är tydligt är att en stor majoritet av primärvårdsmottagningarna har uppnått de utsatta målen. Hittills har man inte sett några tydliga tendenser till att den vård som inte ingår i programmet prioriterats ned, men den allmänna uppfattningen är också att det inte varit särskilt svårt att uppnå goda poängresultat, behovet av strategiskt beteende har därför varit begränsat. Sedan programmet lanserades har en del förändringar gjorts, dels för vilka indikatorer som ingår, dels hur många poäng som ges. Till exempel har nya patientupplevelserelaterade indikatorer och nya kliniska indikatorer införts. Tanken är att utvärderingar av indikatorerna ska ske som en del av programmets fortlöpande utvecklingsarbete.

Matilde Millares är medförfattare till rapporten: Vad vi kan lära av europeisk hälso- och sjukvård – erfarenheter och lärdomar från Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Spanien. Svenskt Näringsliv, 2009

SKRIV KOMMENTAR

Ditt namn (obligatoriskt) Epost (obligatoriskt) Hemsida Kommentar (obligatoriskt)

Din kommentar publiceras omedelbart i samband med aktuell artikel. I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Matilde Millares
redaktion@omvard.se
Dela med andra
| Fler
0kommentar